...

Ibland kan jag inte förstå varför.
Varför gud fört oss till den här platsen.
Jag känner ingen vilja att göra saker
längre, om det inte gäller att åka
skridskor. Mår inte så bra längre.
Säger att jag är kaxig.
När du själv börjar att vara
kaxig mot mig. Det är inte så lätt
att inte tugga tillbaka.
Du är en ful liten röv.
Varför hålla på med mig ?
Det är ju inte så att det är jag som
är röven som springer omkring
och rumpnissar alla ?
Jag har haft många vänner
och ovänner.
Man bara några är sanna.
De är sådana som håller fast vid än.
En som inte lämnar en bara för att
man börjar på en ny skola.
Livet är som en bok.
Man bläddrar och vet aldrig vad som ska
hända.
En röv, Flera rövhål, Ett dunderrövhål.
Så lämna mig för jag har fler vänner.
Jag har redan gått vidare.
Kanske dags för dig med?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0